Emlan

Idag lördag har solen skinit och jag vet egentligen inte varför jag har stått inomhus och jobbat förutom att det ger bra med pengar. Det verkligen suger att stå inomhus när solen skiner utomhus. Det var inte så mycket folk i butiken idag mest och absolut inga roliga kunder, alla var väl ute och solade (!).

Men iallafall när arbetsdagen var slut var det dags att gå på kalas men var vi tvugna att ta ett stopp för att hämta upp min moster som är höggravid och hennes två barn som också skulle följa med på kalaset. När vi står utanför deras port med bilen och fifflar med bilstolen så att allt känns säkert kommer plötsligt en kille i 30-års åldern åkande i läskigt hög fart ner för backen (detta är alltså mitt inne i stan, eller okej på söder) och snurrar fötterna bakåt i hopp om att cykeln ska stanna han börjar skrika och fortsätter trampa bakåt, bromsen fungerar inte! . Det är då jag får syn på honom, han börjar först försöka svänga cykeln vilket är svårt att göra i den farten skulle han fortsätta att åka rakt fram? rakt ner i trafiken, mitt innne i stan?, nej det gjorde han verkligen inte han svängde och åkte rakt in i huset, jag ser bilden framför mig i huvudet så fort jag tänker på det. Huvudet får en hård smäll och han faller handlöst bakåt, jag brister ut i panik och ropar på min kusin att vi måste springa dit och se hur det gick för honom. När vi kommit fram ligger han medvetslös? han var iallafall okontaktbar och hade svårt att andas. PANIK! allt jag tänker på var, vad ska jag göra, jag var totalt i chock att se en människa ligga och chippa efter luft och inte kunna få kontakt med den var dte läskigaste jag sett. Jag vet att jag fick en tanke om framstupa sidoläge men visste inte hur jag skulle göra det. Men som tur var gick en gubbe/farbror förbi en bit bort och jag ropade att han måste komma och hjälpa oss. Farbrorn är lugn och försöker lägga honom i framstupasidoläge men han sitter på något sätt fast i cykeln och vi hjälps då åt att dra bort cykeln och han lyckas då med att lägga honom rätt. Det är då jag ser att det rinner blod både ur näsa och mun och en tjej kommer mot oss med en hund. Hon frågar om någon har en telefon och att vi måste ringa ambulansen, eftersom att jag var en enda med telefon så tar jag upp telefonen och slår nummret, sätter upp telefonen mot örat men får panik, vad ska jag säga? jag räcker snabbt över telefonen till hon med hunden och hon pratar med dom länge och tillslut kommer dom fram till att en ambulans måste skickas till platsen. Plötsligt vaknar mannen med cykeln till och sätter sig upp, det var svårt att prata med honom som att han inte var kontaktbar och då ser jag att hans kind är ovanligt stor. Farbrorn utbrister plötsligt att han har nog slagit käken ur led och i den stunden visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta. Att allt detta händer på samma gång, stackarn hjälm hade han inte heller på sig så sår på huvud, händer armbåge och dylikt fanns självklart. Jag klarade inte av mer och frågade om det var okej om jag och min kusin gick för vi var ju trots allt påväg till ett kalas, jag bad dom stanna tills ambulansen kom och precis när vi svänger ut från gatan kommer ambulansen. De här var sjukt läskigt och jag vet inte hur jag kunde hamna i sådan chock, jag visste ju vad jag skulle göra men vågade inte röra honom. Det var absolut dagens händelse kan jag ju säga.

Men iallafall, usch vad hemskt det känns att säga men iallafall när jag skrivit om något sådant men kalaset var trevligt och god mat, grattis kusinen som fyllde 10år? Nej jag har ingen aning, förlåt. Jag tog en promenad hem därifrån och nu ska jag nog bara lägga mig i sängen och försöka läsa klart min bok.

Puss och kram


            

Kan ni se en skillnad på kelly?